Uppdraget utfördes i samarbete med naturvårdsföretaget Calluna AB under hösten 2006. Det bestod av att utvärdera skötseln av sådana s.k. landskapselement som omfattas av jordbrukets miljöersättningar. Detta gjordes genom fält- och intervjustudier. Uppdragsgivare var Riksantikvarieämbetet, Jordbruksverket och Naturvårdsverket. 

Exempel på landskapselement som kan få miljöersättning är odlingsrösen, husgrunder, alléer, solitärträd, hässjor, öppna diken, fägator, stenmurar och fornlämningslokaler. De är kulturspår från tidigare generationers jordbruk, som i dag inte används som förr i tiden. Landskapselementen bidrar till att bevara kulturmiljövärden och biologisk mångfald.

Miljöersättning innebär att jordbrukare inte bara får betalt för att producera mat, de får även betalt för att hålla landskapet öppet och göra det mer visuellt attraktivt för allmänheten.

Calluna och Landskapsarkeologerna har tittat på effekter av miljöersättningarna; hur information och utbildning fungerar, hur länsstyrelser organiserar sitt arbete med landskapselementen, vilken betydelse skötseln av landskapselementen har för den enskilde brukaren och hur skötseln bidrar till att bevara och synliggöra kulturhistorien i landskapet. En viktig fråga är om skötselvillkoren i miljöersättningarna är tillräckliga.  

Studien berör lantbrukare och många aktörer inom kulturmiljövård, naturvård och lantbruk, bl. a. kontrollanter, stödansvariga, rådgivare, antikvarier och andra. Och givetvis beslutsfattare på olika nivåer – studien är en följd av ett regeringsuppdrag till uppdragsgivarna att följa och utvärdera miljöeffekter med utgångspunkt i EU:s jordbrukspolitik.

Landskapsarkeologerna genomförde sitt uppdrag under hösten/vintern 2006/2007. Delar av resultatet finns i Jordbruksverkets rapportserie nr 2007:5, rapporten heter Landskapselement med miljöersättning.