Under fältsäsongen 2012 har Landskapsarkeologerna utfört ett stort antal arkeologiska utredningar i fält. Många har sin bakgrund i vindkraftsprojekt, men även andra projekt som nya vägar, nya elledningar, bergtäkter, torvtäkter och gruvbrytning har föranlett några utredningar.

Utredningar har utförts från Svappavaara och Masugnsbyn i norra Lappland till Söderslätt i sydvästra Skåne. Den geografiska spridningen gör att många olika typer av fornminnen har hittats och registrerats. Det finns ändå likheter mellan områdena. En sådan är att nästan alla utredningsområden, oavsett geografisk plats, har kolbottnar och tjärdalar, som tidigare inte varit registrerade.

I tjärdalar framställdes förr tjära, i kolmilor framställdes träkol. Tjära har använts sedan stenålder, som universalmedel kan man förmoda (smörjmedel, läderbearbetning, mumiebalsamering, medicin m.m.) och som handelsvara under åtminstone senare århundraden, när örlogs- och handelsfartyg behövde impregneras världen över. Träkol förknippas mest med energikrävande processer vid metallframställning. Mycket stora kvantiteter träkol har behövts i hyttor och masugnar alltsedan medeltiden.

Inom kulturmiljövården råder stor osäkerhet kring hur tjärdalar och kolbottnar ska bedömas i relation till gällande kulturminneslag. Är de fasta fornlämningar eller hör de till kategorin övriga kulturhistoriska lämningar?

Här kan du läsa mer om tjärdalar och kolbottnar (1 MB). Hur bör de hanteras vid arkeologiska utredningar och exploateringar?